Människans vidrighet
Jag finner inga ord som kan fylla min blogg med det som hänt, men min vän Thess har skrivit en text i sin blogg, som skulle kunna varit mina egna ord, därför väljer jag att lägga den även i min blogg.
Idag somnar Royal, en 10 månader gammal rottis/amstaffvalp.
Han somnar på grund utav ägarnas okunskap och idioti, fel namn på kontraktet och detta namns oförmåga att vilja rädda en missförstådd hunds liv, för att själv framstå i god dager.
Detta är ett namn jag med flera andra faktiskt litade på. Trodde gott om. Tydligen var det helt fel av oss att tro så gott om denna människa, som i mina ögon numera är värd mindre än skiten under mina skor.
En hund som vid 10 månaders ålder börjar göra utfall, vakta tomten och morra på barnet i familjen.
Är det fel på hunden då? Nej. Problem som dessa kommer ofta vid könsmognad och det är även nu spökåldern infaller.
Tyvärr är det vid denna ålder de flesta väljer att omplacera sina hundar, för dem fixar inte lite problem och dem fixar inte att jobba med det.
Tyvärr väljer denna familj att hunden ska dö. Dem vill inte ge sin familjemedlem dem levt med de senaste månaderna en ny chans. Dem vill inte ens träffa en instruktör för att utreda vad dem kan göra fel. Dem vill inte omplacera hunden.
Dem hade gjort kontraktsbrott om dem avlivat hunden, om det inte vore för fel namn på kontraktet som faktiskt backar upp familjens beslut om avlivning. Hunden är ju galen, det säger både familjen och kontraktsnamnet.
För dem brister ju inte i sitt ägarskap, inte alls. Det är hunden det är fel på.
Det är alltid lättare att ha något att skylla på än att erkänna sina brister.
Det är lättare att hålla med familjen och säga att hunden är galen än att erkänna för sig själv att man brustit i placeringen som gjordes.
Det är lättare att skylla på att hunden är galen så att man slipper erkänna för sig själv att man skaffat en hund man inte reder ut.
Igår trodde vi att vi hade rott allting i hamn.
Vi hade jourhem som stod klart, vi fick veterinären att vägra avliva och vi trodde för ett ögonblick att vi hade äganderätten på hunden. Hade rätt namn stått på kontraktet hade det varit som vi trott.
Tyvärr var det fel människa som tydligen har helt andra värderingar än vad vi har, som stod på kontraktet.
Det är tragiskt hur man kan tro gott om en människa för att det sedan ska visa sig vilken skata människan egentligen är.
Idag är en sorgens dag för mig och flera andra.
För oss som kämpat för att Royal skulle få leva känns detta som en hård jävla käftsmäll och den får vi av en människa som var en av oss, som vi litade på.
Hur kan människor offra livet på en 10 månader gammal valp för att själva slippa erkänna sina brister?
Royal får leva 10 månader av ett liv som skulle ha varat i 12 år till kanske.
Det känns för jävligt.
Jag är glad över att jag inte är en av dem som skickar Royal i graven...
För utan hjärta vill inte jag leva.
(skrivet av Thess http://pitbullqueen.blogg.se/ )
Vila mjukt Royal, förlåt att jag tillät dig bli lämnad i fel händer. Felet jag gjorde är oåterkallerligt då du fick betala med dig liv. Förlåt......
Idag somnar Royal, en 10 månader gammal rottis/amstaffvalp.
Han somnar på grund utav ägarnas okunskap och idioti, fel namn på kontraktet och detta namns oförmåga att vilja rädda en missförstådd hunds liv, för att själv framstå i god dager.
Detta är ett namn jag med flera andra faktiskt litade på. Trodde gott om. Tydligen var det helt fel av oss att tro så gott om denna människa, som i mina ögon numera är värd mindre än skiten under mina skor.
En hund som vid 10 månaders ålder börjar göra utfall, vakta tomten och morra på barnet i familjen.
Är det fel på hunden då? Nej. Problem som dessa kommer ofta vid könsmognad och det är även nu spökåldern infaller.
Tyvärr är det vid denna ålder de flesta väljer att omplacera sina hundar, för dem fixar inte lite problem och dem fixar inte att jobba med det.
Tyvärr väljer denna familj att hunden ska dö. Dem vill inte ge sin familjemedlem dem levt med de senaste månaderna en ny chans. Dem vill inte ens träffa en instruktör för att utreda vad dem kan göra fel. Dem vill inte omplacera hunden.
Dem hade gjort kontraktsbrott om dem avlivat hunden, om det inte vore för fel namn på kontraktet som faktiskt backar upp familjens beslut om avlivning. Hunden är ju galen, det säger både familjen och kontraktsnamnet.
För dem brister ju inte i sitt ägarskap, inte alls. Det är hunden det är fel på.
Det är alltid lättare att ha något att skylla på än att erkänna sina brister.
Det är lättare att hålla med familjen och säga att hunden är galen än att erkänna för sig själv att man brustit i placeringen som gjordes.
Det är lättare att skylla på att hunden är galen så att man slipper erkänna för sig själv att man skaffat en hund man inte reder ut.
Igår trodde vi att vi hade rott allting i hamn.
Vi hade jourhem som stod klart, vi fick veterinären att vägra avliva och vi trodde för ett ögonblick att vi hade äganderätten på hunden. Hade rätt namn stått på kontraktet hade det varit som vi trott.
Tyvärr var det fel människa som tydligen har helt andra värderingar än vad vi har, som stod på kontraktet.
Det är tragiskt hur man kan tro gott om en människa för att det sedan ska visa sig vilken skata människan egentligen är.
Idag är en sorgens dag för mig och flera andra.
För oss som kämpat för att Royal skulle få leva känns detta som en hård jävla käftsmäll och den får vi av en människa som var en av oss, som vi litade på.
Hur kan människor offra livet på en 10 månader gammal valp för att själva slippa erkänna sina brister?
Royal får leva 10 månader av ett liv som skulle ha varat i 12 år till kanske.
Det känns för jävligt.
Jag är glad över att jag inte är en av dem som skickar Royal i graven...
För utan hjärta vill inte jag leva.
(skrivet av Thess http://pitbullqueen.blogg.se/ )
Vila mjukt Royal, förlåt att jag tillät dig bli lämnad i fel händer. Felet jag gjorde är oåterkallerligt då du fick betala med dig liv. Förlåt......
skrivet av Emelie 11:48 em
2 Kommentarer:
Vilja mjukt lilla älskade Royal.
Jag känner inte att jag får någon ro när sådant här kan pågå, och oavsett vad man nu skulle göra så förändras inte det faktum att Royal för alltid är borta. Jag hoppas att han funnit frid!
Igår satt jag och lusläste köpeavtalet på Z. Samma kontrakt med samma formuleringar som jag antar att Royals s.k. familj skrev under. Där står ju klart och tydligt:
"Får hunden beteendeproblem skall du anlita en lämplig instruktör för en utredning och veterinärbesiktiga hunden för att utesluta fysiska skador som kan vara orsaken till det förändrade beteendet."
Där står inte eller, där står och. Köparen uppfyllde bara den ena delen, nämligen en veterinärbesiktning. Borde inte detta ses som ett kontraktsbrott egentligen.
Sen tycker jag det är konstigt att en representant för hundhemmets underskrift väger tyngre än föreningen i sig då det också klart och tydligt står att det är just vad hon är. En representant, föreningen borde ju självklart ses som huvudman och föreningens åsikt om det hela borde väga tyngre juridiskt sett. Tydligen inte dock.
Än en gång, tack för allt ert arbete för att rädda Royal, tack för allt ert dagliga slit att se till att rätt hund kommer till rätt ägare.
Många kramar!
Skicka en kommentar
<< Hem